Dressed in White and Candles in Her Hair

1520722_10152701867258778_1044920464494737915_n                       Förra veckan hade jag då Luciaframträdanden var och varannan dag då man här i USA inte nöjer sig med några enstaka framträdanden. Nej, även de små genuina traditioner kan bli “big in the USA”. Dock klagade inte vi, då vi har haft så makalöst roligt. I söndags var det ändå dags för vårt sista framträdande, vilket skulle bli vid en fin kyrka mitt i Georgetown. 10847771_10152895599814246_5104621447252293381_n Trots att det var vårt sista framträdande (närapå samma sak som den sista måltiden), var alla glada och taggade.IMG_3760                            En glädje och taggande som jag och Maria valde att visa i en selfie. Lyckades ganska bra måste jag säga.10289839_10152895599684246_7401345845447633069_n             Vi sjöng upp och Kerstin hjälpte mig att sätta på broschen på min fina mantel. Hur fina är inte mantlarna förresten?! Alldeles hemsydda av Kerstin och två andra kvinnor. Handarbete bortom allt man lärde sig i syslöjd (för hur mycket lärde man sig där egentligen?)10482065_10152895599594246_7748175263347468650_n Jag hade både en speciell mantel och brosch. Jojo, visst för att jag är något alldeles extra som det är, men den egentliga anledningen till att jag fick så mycket uppmärksamhet just denna kväll var…10369585_10152895598539246_1234657482153795263_n

…för att jag var utnämnd Lucia! Kronan på och rösten uppvärmd kände jag mig så redo man kan bli.10857884_10152895599309246_5194056313856698078_n Några sista bilder innan det var dags.10392353_10152701867348778_2073070814557501193_n Och ut tågade vi.10482310_10152701867078778_911094067828978788_n 10850082_10152701867438778_6950687327133994881_n  Jag tog i för allt jag kunde, innan jag plötsligt insåg att jag stod två meter närmare publiken än resten av kören och gjorde alla en tjänst genom att sänka rösten en aning. 10849745_10152701867548778_4423187700700560648_n

I ledarposition med en hel arme bakom mig. Bra summering av mina framtidsambitioner.10868299_10205833173137112_2567018262768700666_nPrecis som under alla våra framträdanden var vi helt makalöst bra. Flera tårar i publiken (låt oss säga att det vara för att de tyckte det var vackert). 10846395_10152895601329246_5386938120172032995_n

Gulle Danielle var där och stöttade mig och gav mig dessutom blommor och choklad. En sann vän.IMG_3768 Då det var vårt sista framträdande tillsammans gick vi ut och dränkte våra sorger i en middag tillsammans.10404520_10152895760154246_1003538248700701503_n Söta Kerstin med en present hon fick av oss. Vilka ledare hon, Elisabeth och Steve har varit! Alldeles fantastiska.1499493_10152895760194246_3101149405774324157_n Skratt och trevligheter. Ett avslut precis såsom hela resan har varit.10428593_10152695646568778_2913824694365191968_n Visst känns det lite melankoliskt att allt är över, men det är med stor glädje jag ser tillbaka på denna upplevelse. Efter alla år av trauma från all högstadiedrama runt de attans Luciatågen, trodde jag aldrig att det kunde vara såhär roligt och givande. Där tjänade jag allt in några timmar hos terapeuten.

Advertisements

Hockey’s On, So Puck You!

IMG_3208 När min familj var här och hälsade på gick vi också en kväll och..aaaahh…kollade på en NHL-match! Jag är ju då inte ens sådär fanatiskt intresserad av ishockey på samma sätt som *host* vissa i min familj är. Men man behöver tusan inte vara speciellt intresserad av ishockey eller sport överlag för att ha som livsmål att se NHL.IMG_3216

Matchen vi skulle se var Washington Capitals (jaså?) mot Detroit Red Wings, För två år sedan skulle jag varit supporter för Red Wings i detta möte. Då var jag ung och dum. Nej, Capitalströja blev inköpt och lyckades även manipulera Familjen till att spendera alla deras pengar i supportershoppen. IMG_3210 Sedan kom spelarna in på isen! Totalt 10 svenskar. Ganska bra procent där.IMG_3218

Spännande!! IMG_3212Som sagt, man behöver inte vara intresserad av ishockey för att tycka om NHL. Förutom att spelkvalitén är den bästa i världen vet ju också amerikanerna hur man ska underhålla en publik även när spelet står still. Helt galet är det! Sedan att man kan blanda fansen hursomhelst och inte behöver ha grindar emellan dem för att undvika bråk som i Sverige. På den fronten ligger denna liga långt före.IMG_3220Fantastiskt bra match och fram till 3e perioden såg statistiken ytterst bra ut. Sedan gick det ganska rejält utför efter det. 4-2 till Red Wings men vi var glada ändå. Kanske kan var värt att gå i konkurs för att se alla matcher under vintern?

Being One in the Crowd Instead of the One Watching It

IMG_3397 Igår var det Veterans Day, vilket är en högtid där USA hedrar alla militärer och allra mest de som har varit militärer men inte längre är det. Nu skulle ju jag kunna gå in på den politiska aspekten i det hela och dela med mig av alla mina åsikter om saker och ting, men det tror jag inte att någon skulle ha speciellt mycket glädje av. Så istället kan jag berätta en alldeles fantastisk sak som denna dag innebar i år.

Som vanligt tänkte amerikanerna att om man nu har en högtid så borde man ju fira den ordentligt. “Varför inte ha en gratis konsert på the National Mall i DC där alla som vill får komma och så bjuder vi in massor av kända artister som får uppträda. Sen kan vi ju ha kända skådespelare som kan presentera artisterna. Finansiering? Inga problem. Starbucks och Tom Hanks får sponsra.” Och sedan var alla glada och det blev applåder,honnör, tårar och flygvapnet. Sagt och gjort, igår på kvällen hölls Concert for Valor nere på the National Mall.

10376143_10201865054906566_6243429661683455388_n

Självklart åkte jag och Danielle ner dit (då vi aldrig skulle förlåta oss själva om vi inte tog denna möjlighet) och tog plats bland flera hundratusen andra. (Bör väl kanske redan nu be om ursäkt för den otroligt dåliga kvalitet på bilder jag delar med mig av i detta inlägg, men vi får alla leva med det och försöka gå vidare med våra liv.)IMG_3394 The Mall är ju då ganska så ordentligt stor, och de som var i sektionen närmast scenen var antingen militärer eller hade köat från tidigt på morgonen. Men lyckligtvis nog hade de storbildsskärmar i de andra sektionerna, och vi hamnade faktiskt i den som var näst närmast scenen (hamnade i sektionen alltså, inte i skärmen)

När vi anlände pratade President Obama. Han var dock inte där i egen hög person utan hade tydligen annat viktigt för sig. Tur att hans hus ligger så nära så att han kunde höra konserten iallafall. Då behövde han inte förnya sin prenumeration på Spotify Premium den kvällen.IMG_3398 Efter en stund kom Meryl Streep upp på scenen och det var minsann i egen hög person. Hon var vacker och vis som alltid.IMG_3403 Först spelade lite band som varken jag eller Danielle visste speciellt mycket om (dock dök ju Bruce Springsteen upp där mitt i ett nummer). Ett band som ingen av oss hade hört om verkade ganska populärt, och vi förstod varför när de började sjunga en låt som kan vara den mest USA-patriotiska jag hört efter Star Spangled Banner. Flera hundratusen i publiken och ändå kändes vi oss plötsligt en aningens malplacerade.IMG_3408 Jaja, det böev bättre.Trots att Carrie Underwood spelade och de flesta i publiken nog kände till de andra banden mer än vad vi gjorde, var början av konserten allt en aningens seg. Då, till vår räddning, kom Jack Black upp på scenen och presenterade…IMG_3410 …Metallica! (Som man absolut inte kan se på bilden) Genast var det som att hela publiken väcktes och alla blev som galna! Jag lovar att taket på the Capitol lyftes en aning medan de spelade. Satan i gatan vad bra de var. Sen att ingen kunde höra något efteråt. Ja, det är ju så det ska vara efter Metallica går av scenen.IMG_3415 Nu var konserten på benen igen. Varför inte ta lite mer Bruce Springsteen medans vi ändå har honom här backstage? Han körde akustiska versioner, vilket ju var en aningens ynka ytterst liten besvikelse även om han fortfarande var helt fantastisk (det är ju ändå Bruce Springsteen vi talar om). Att man kan sjunga som han och se ut på så vis när man är 65. Respekt.IMG_3420 Det kanske var ganska bra att publiken fick lugna ner sig lite, för sedan kom Rihanna på scenen.IMG_3426 Och tillsammans med Eminem fick hon hela the Mall att dansa. IMG_3400

Perfekt avslutning på en perfekt konsert. Det var nästan så att vi fick ångest av att tänka på den ångest vi skulle haft om vi inte hade gått. Hela upplevelsen var så mäktig och bland det häftigaste jag har varit med om någonsin. IMG_3429 Dock känner jag att jag fick minst en månads dos av USA-patriotism. Måste äta köttbullar och lingonsylt!IMG_3433Ja, om det är såhär man firar högtider tycker jag att vi ska införa det för fler yrken än bara militären. För egen del skulle jag gärna vilja hedra såväl glasstillverkare som Starbucksbiträden. Ska föreslå det.

Animals in the Zoo

Emma tycker om att gå på zoo. Ja, så var det med det.

Nej, jag skojar bara (förstår om ni alla nu ligger dubbelvikta av skratt). Dock är det sant att hon tycker om att gå på zoo, så i söndags åkte vi därför ner just till the National Zoo här i DC. Nu måste jag bara varna er för att detta inlägg troligtvis kommer bli nominerad till “årets inlägg med flest fruktansvärt oförsvarligt dåliga bilder”. Men se det som en kul övning ni kan göra med små barn eller er själva där ni ska försöka hitta djuret på varje bild. Jag får väl försvara mig lite med att jag endast hade en i-Phone att ta bilder med. IMG_2822 Vi såg iallafall djuren klart och tydligt, och även om de flesta var intressanta (och inte bara sov vilket är något man ofta kan råka ut för på zoo) har man ju ändå en del favoriter. Geparderna var väldigt fina!IMG_2827 De hade också pandor som åt bambu (så stereotypiskt), och lillpandan (som inte var så värst superliten) klättrade i träd.IMG_2829 Jag fick också se ELEFANTER! Inte trodde man väl att de skulle vara så bra på kurragömma inte. Jodå, elefanter är minsann sluga på många vis.IMG_2831 Jag fick också se livslevande gorillor för första gången i mitt liv.IMG_2833 I reptilhuset hade de såväl alligatorer som krokodiler. Denna alligator ser dock ut att ha fått nosen överkörd.IMG_2834Avslutar med den mest otydliga bilden av de alla. Otydlig eller inte, ett lejon med svart man (nej, det är inte en extra hårig schimpans som sitter på en ponny) är ju alltid en bra avslutning. Trots att den inte gör sig rättvisa i dessa bilder, var det ändå en fantastisk och mysig dag, Perfekt slut på ett lika perfekt besök från finaste Emma.

Down in Washington DC

IMG_2786Nu har det ju sannerligen varit dåligt med inlägg den senaste veckan. Men om man har en vän som har åkt över nästan halva jorden för att besöka just dig (hur otroligt det än låter) så vore man ju sisådär hemsk människa om man spenderade massor av tid till bloggande. Dessutom har jag och Emma haft så roligt så det har inte varit mycket tid till annat i vilket fall. I måndags, dagen efter vi kom hem från New York, åkte vi till exempel ner till downtown DC och gick gick gick för att kolla på nästan allt denna stad har att erbjuda (och då menar jag bokstavligen nästan allt).IMG_2787Vi startade på the National Mall och gick upp mot Washington Monument som är omringat av massor av flaggor (varför ha bara två-tre stycken när man kan ha trettio?) Alla vet ju förstås att stoltheten för sitt land mäts bäst i mängden flaggor. Iallafall vet alla amerikaner det, och då är det ju förstås…rätt..?IMG_2789Sedan fortsatte vi västerut och ner till the Reflecting Pool. Då det var nästan 40 grader ute hade vi lust att göra som Jenny i Forrest Gump och springa rakt igenom den. Dock kunde det ju finnas alligatorer (man kan aldrig vara nog försiktig) så vi lät bli.IMG_2793Vi fortsatte istället framåt och sedan en klättring uppför trappor som kändes som en inte alltför enkel bergsbestigning…IMG_2790…för att hälsa på vår kära vän Abraham som satt där så pålitligt på sin stol.IMG_2801Fin utsikt har han må jag säga.IMG_2798Efter lite ytterligare vandring kom vi förbi hans efterträdare Baracks lilla söta ställe. Jag undrar om de tar bort spikmattan varje gång de klipper gräset?IMG_2799Vad är väl ett besök i downtown DC utan lite museum? Vi hann med både National Museum of Natural History (som har en elefant i rotundan direkt när man kommer in och därför är det bästa muséet någonsin) och National Gallery of Art innan dagen började komma till ända. Väldigt effektiv, svettig och fantastisk dag!