A Sunday Well Spent

IMG_2587Här är en liten sammanfattning av vad jag hade för mig i söndags, och det var inte lite ska jag säga!IMG_2588På morgonen åkte jag downtown tillsammans med Danielle och Mailys för att gå på the Holocaust Memorial Museum. Det är alltså ett museum om förintelsen, vilket kanske inte är ett så värst muntert ställe att starta dagen på, men dock så intressant och nödvändigt. Bra struktur och berättarteknik och jag var glad att det faktiskt var fokus på offren och historian istället för det amerikanska perspektivet. IMG_2590Efter detta besök hängde vi omkring i DC en sväng innan Mailys var tvungen att åka iväg på lite ärenden (vad som nu kan vara viktigare än att spendera tid med oss?). Då Danielle och jag var fria själar utan plikter denna dag, åkte vi  ner till gallerian vid Pentagon där vi gjorde sådant som man bör göra när man inte har något viktigare för sig, som att till exempel spendera en timme på Teavana och göra slut på nästan alla deras gratisprover.IMG_2591Några timmar senare steg vi på en gul skolbussIMG_2592…(vilket har varit vår dröm sedan vi såg Forrest Gump för första gången)…IMG_2593…och åkte till en karnival som arrangerades i Arlington den här helgen (för att förklara den gula skolbussen kanske jag bör nämna att den användes som en allmän “shuttle” till karnivalen och det var inte så att vi bara såg en gul skolbuss och sa till chauffören att köra oss dit)IMG_2596Vi köpte genast biljetter till pariserhjulet. IMG_2597Pariserhjulsselfie! IMG_2599Sen kom Mailys och då köpte vi karnivalsmat (som bara består av massor av konstiga saker. Vad sägs som friterade Oreos till exempel?). Sedan spenderade vi hela kvällen till att åka karuseller tills vi mådde illa. Precis som det ska vara.

Advertisements

The Sergeant Calls “Stand Up!”

I tisdags var det dags för månadens AuPairmöte, och denna gång tog vår Area Director, Mara, med oss till the Sunset Parade som infaller varje tisdag hela sommaren vid the Iwo Jima Memorial. IMG_1738 Ni kanske minns att det var vid detta minnesmärke som jag och mina vänner hade picknick för några veckor sedan. Det är då till minne av alla som har dött när de kämpat för USAs marinkår, och är faktiskt designat efter ett foto av en riktig händelse. Att denna händelse (och därav minnesmärket) avspeglar en amerikansk invasion och ockupation av ett område som tillhörde Japan, verkar ingen ha något problem med. Det är ju inget moraliskt fel om det var amerikaner som gjorde det. IMG_1737Hursomhelst var massor av människor samlade för att se detta uppträdande.IMG_1741 Först kom en orkester in och spelade.IMG_1742 Inte bara skulle de sätta tonerna rätt, de hade också en koreografi med massor av formationer som de gjorde helt felfritt (och då menar jag verkligen helt felfritt). Imponerande!IMG_1747 Slagverken fick ett solo.IMG_1748 Och en trumpet.IMG_1750 IMG_1751 Riktigt bra var det! Var som sagt mest imponerad över deras synkning och koordination. IMG_1752 Sedan ställde orkestern sig vid sidan.IMG_1753Och marinsoldater kom intågande.IMG_1754 Massor av marinsoldater.IMG_1756 Och några till.IMG_1757 Sedan kom amerikanska flaggan in och då var man tvungen att stå upp för att “honor the colors”. Jag tycker allt att de krävde lite väl mycket ansträngning för en sådan världslig sak. IMG_1761 Sedan gjorde även marinsoldaterna en uppvisning och koreografi. En uppvisning som heter duga bör jag säga! Om jag tyckte att orkestern var synkade… Hur jag än försökte kunde jag inte se ett enda litet misstag. Det var på gränsen till läskigt skickligt och inövat. Man kunde nästan tro att de var robotar (de såg ju likadana ut allihop så det är ju inte en helt orealistisk möjlighet). IMG_1760Jag var ytterst nöjd när jag lyckades hitta EN kvinna i uniform. Hon hade svärd och var snyggare än alla andra soldater.IMG_1764 IMG_1767Sedan var det slut på paraden och dags för den amerikanska flaggan att lämna uppvisningen, och då var man också tvungen att stå upp. Jag gav ifrån mig en tydlig suck när jag reste mig, så rebelliskt av mig. 10300050_10152138109230334_3292119450670223875_nEfteråt kunde man gå och prata med soldaterna och ta bilder. Var ju tvungen att ge dem komplimanger för deras fantastiska teknik och koreografi samt att de överlevde 30 grader och galet fuktig luft (svetten rann på oss alla) i sina uniformer. Som danslärare skulle dessa soldater vara en drömgrupp (speciellt då jag till skillnad från om jag har en grupp barn i lågstadieålder, skulle jag få skrika hur mycket och vad jag ville på marinerna). Dessutom förespråkar jag alltid att amerikanska soldater spenderar tid åt underhållning istället för sådant som till exempel the Iwo Jima Memorial representerar.

You’ve Gotta Go Sometime

Idag var det en ganska stor högtidsdag här i USA, nämligen Memorial Day vilket är en högtid där de hedrar alla som har dött för detta land i krig.

Även om vi inte riktigt har samma relation till denna dag som amerikanerna har, är det ju ändå en stor kulturupplevelse att ta del i högtider som den här. Trots att själva Memorial Day infaller på en måndag, firar man förstås ändå hela helgen (för inte kan man nöja sig med en enda dag inte). Vi såg denna dag som en ypperlig anledning att besöka Arlington Cemetery och slå ihop det med en picknick (för picknickar är ju aldrig fel).

Tidigt på morgonen möttes jag, Danielle, Gemma, Jennifer och Mailys i Clarendon då vi hade bestämt oss för att promenera mot vårt mål. Redan vid detta laget var jag och Danielle ganska trötta då vi hade släpat picknickgrejer för fem personer ända från våra hem (ca 30 min promenad). Varför vi inte tog bilen? Bra fråga! Fler bra frågor?IMG_1500 Det gick betydligt lättare när fem personer delade på packningen och vi hade en väldigt behaglig promenad ner till the Iwo Jima Memorial (Marine Corps Memorial) där vi slog oss ner för picknick.10342905_10152104815700334_1563866702233745722_nIMG_1501 Jag och Danielle hade köpt mat för en hel armé (passande nog).IMG_1505 Vi körde lite mini-tema.IMG_1508 När magarna var fulla la vi oss ner och vilade en stund samt fick lite solbränna (som skulle visa sig senare på kvällen i lite röda nyanser).10372332_10152104816640334_972078660650403903_nIMG_1513 Efter denna lilla siesta var det dags för att bege sig mot själva kyrkogården. Först lite foton på vägen.10390252_10201048488492916_8011975289238815581_nIMG_1516 Denna klocka var tydligen en gåva från holländarna. Hm, känns som att dispyterna däremellan kanske inte helt kan fixas av en present. Men det var en fin gest antar jag.IMG_1518 Fin utsikt av DC.IMG_1521 Några minuter senare var vi framme.IMG_1524 Inför denna helg hade de satt en amerikansk flagga på varenda grav! Då det är nästan 400 000 gravar krävdes det tydligen 2000 soldater för detta uppdrag. IMG_1525 IMG_1528 IMG_1530 Den enorma storleken på denna kyrkogård är svår att beskriva, men att den har en väldigt överväldigande effekt kunde vi alla konstatera.IMG_1531 De nyaste gravarna var de mest dekorerade. Att se att de flesta av dessa representerade unga soldater som dött under det så kallade “Operation Iraqi Freedom” gjorde mig både ledsen och förbannad. Så onödigt, och så kallt från det dåvarande amerikanska ledarskapet (kan fortsätta men låt oss göra det någon annan gång) Det gjorde det extra rörande att se många familjer sitta runt gravarna med stolar, sällskapsspel osv. för att spendera tid med sina saknade. 10373482_10152104830220334_8497323329648879324_nFrån denna väldigt känslosamma inledning gick vi till en lite mer underhållande upplevelse.IMG_1534Nämligen vaktbytet vid the Tomb of the Unknown Soldier.IMG_1538IMG_1541Det var nästan läskigt hur strikt och synkat detta byte var. Otroligt imponerande!IMG_1542IMG_1544Sedan fortsatte vi uppåt uppåt uppåt.IMG_1546IMG_1549Tills vi kom till toppen som hade en helt fantastisk utsikt.IMG_1552Och ett hus som vi kikade närmare på.10398099_10152104911865334_8862417056219632801_nNu hade vi endast en sista hållplats på kyrkogården:IMG_1553Familjen Kennedys gravplats.IMG_155810270544_10152104912880334_6686925040851020772_nFör mig kändes det surrealistiskt att se gravarna för dessa historiska personer. Hela stämningen och framförallt tystnaden runt dessa gravar gör allt extra svårt att ta in. Det var iallafall en bra slutpunkt för besöket då vi kände oss ganska färdiga vid det här laget. 10254994_10152104913140334_6696868081509550546_nSolbrända, svettiga och trötta lämnade vi kyrkogården efter att vandrat runt i den i hela fyra timmar (bra träningspass måste jag säga) och avslutade sedan dagen med pizza och film hos Danielle. Väldigt fin dag med massor av (bra men melankoliska) upplevelser och intryck!

The Cultures of Pancakes

I fredags var vi ett gäng som träffades för brunch på ett ställe där bara namnet får det att vattnas i munnen, nämligen International House of Pancakes (mer känt som IHOP). En väldans massa tjat om pannkakor på senaste tiden, men man kan ju inte ha för mycket av det.IMG_1491 Det enda problemet med detta ställe var alla valmöjligheter som de erbjuder sina gäster. Vår första reaktion när vi såg menyn var “Hur många olika sorters pannkakor kan man ha egentligen?!”. Jag tyckte att denna Create-A-Face Pancake var jätterolig.IMG_1489Jag blev otroligt glad och överraskad när jag såg att de hade Swedish Crepes på menyn. Dock ser ju alla ni svenskar därute att denna kombination kanske inte stämmer helt och hållet överens med hur vi faktiskt äter pannkakor i Sverige. Var fick de lingonsmör ifrån?! Antagligen kollade några amerikaner på lingonsyltens innehållsförteckning och konstaterade att “Nej men, såhär kan vi inte ha det. Alldeles för nyttigt! Vad kan vi lägga till för onyttigt som samtidigt låter lite svenskt? Åh, vi vet! Smör! De har ju smör i Sverige, och lingon. Därför måste ju lingonsmör vara något de äter där med sina pannkakor. ” Sedan gratulerade amerikanerna varandra för sin stora framgång och folk applåderade, grät och gjorde honnör och så en close-up på den amerikanska flaggan.IMG_1496Inga svenska pannkakor för våran del, men mycket annat gott!IMG_1494 Jag valde deras Harvest Grain ‘n Nut Pancakes som hade mandlar och valnötter i sig och smör (nämen!) ovanpå. Dessa blev toppade med pecansirap. Mums mums!IMG_1493Jennifers Stuffed French Toast som hade vaniljcreme inuti tog absolut priset för mest frestande presentation.10366145_709136309132851_6505232330818387189_nYtterst bra brunch måste jag säga. Kommer dock krävas en hel del återbesök för att prova alla de sorter som jag vill prova från deras meny. Ett uppdrag jag kan leva med.

I Wanna Ask You to Dance Right There in the Middle

Vad var då de stora spektakulära planerna jag hade för lördag kväll? Jo, det var återigen dags för ett aupairmöte och denna gång hade vår Area Director, Mara, bokat en lektion i line dance.  IMG_1464 Lektionen tog plats på en bar/restaurang som hette Nick’s i södra Alexandria. Det var en riktigt amerikansk bar där de spelade countrymusik, serverade buffalo wings och många av gästerna hade cowboyhattar och boots.IMG_1463Line dancingen (vadå svengelska) var både svårare och roligare än vad man kunde tro. Vi fick lära oss tre korta “rutiner” som man sedan dansade om och om igen medan man rörde sig i en fyrkant (och där fick jag pris för en av de sämsta beskrivningarna någonsin). Lite komplicerat till en början, men när man väl hade fått in rutinerna var det väldigt roligt.  10268489_10152089284525334_2773817522221380740_nSnubben till höger blev vår personliga lärare under kvällen då jag, Gemma och Danielle tvingade honom att stå precis framför oss eftersom vi inte riktigt kunde se ledaren längst fram.Jag har ju dansat i många många år sedan jag var liten, och kanske tyckte jag att det var så roligt för att jag faktiskt fick dansa igen (hade säkert tillochmed tyckt att polka hade varit roligt). Danielle och Gemma hoppade av när rutinerna kom upp till “intermediate” nivån, medan jag dansade på hela lektionen. 10349149_10152089284480334_9150070156153400965_nNär lektionen var slut bestämde vi oss för att åka till gamla stan i Alexandria för att äta middag.IMG_1466 Uppe på berget var en kyrka vackert upplyst.IMG_1467 Vi hittade också en häst på flak.10398086_10201017480477735_2194708518081632520_n Trots att det var mörkt kunde man se hur fint detta område var. Påminde lite om Georgetown, vilket är en stor komplimang.IMG_1469 IMG_1471 Vi hittade en liten italiensk restaurang och beställde in carbonara och egenkomponerad pizza med kyckling, mozarella och bacon. Bra energipåfyllnad efter en danslektion!10339624_10152089284770334_8922672080872364750_nRiktig medelhavsmiddag blev det rent tidsmässigt, och då jag hade varit vaken sedan strax efter fem samma morgon var jag ganska rejält trött på hemvägen. Men en mysig kväll är alltid värd lite trötthet. Dessutom hade jag ju denna dag fått uppleva massor av den äkta amerikanska kulturen med alltifrån flickscoutsläger till line dancing. Något att berätta för barnbarnen.